Tisdagskväll med Orsa Spelmanslag

Stig Nilsson - centralfigur i Orsa Spelmanslag Foto: Kola Productions  

Stig Nilsson - centralfigur i Orsa Spelmanslag Foto: Kola Productions
 

Tisdag - absolut prioriterad i våra almanackor! Som myrorna till stacken kommer bilar från alla håll, svänger uppför backen till Hembygdsgården. Trängsel och “Hej, hej!”. Ett tjugofemtal personer börjar packa upp fiolerna ur fodralen, knäpper på strängarna och jämför A. Mestadels med Bertils dragspel. Bra att Bertil Skeri från Mora är med och kan ge stadga och ryggrad åt oss som ska samsas om takt och ton. Trängsel, stolsskrap, skratt och stoj. En salig blandning av proffs och amatörer.

Plötsligt! Struktur. Alla sitter i en stor ring och uppmärksamheten är total. Vem blir kvällens ledare? Margareta Mattsson med sin speciella metodik som bygger på helheten: “Lyssna, härma, känn in låten! Låt den sjunka in till nästa gång!” Eller glade Stig Nilsson med sina glittrande toner? Nicke Göthe med sina fenomenala kunskaper om enskilda äldre Orsaspelmäns spelsätt och sin förmåga att snabbt skapa en bra andrastämma?

Kanske Johanna Tysk från Vattnäs? Skicklig konsertmusiker, van vid exakthet, tycker inte om gammaldags oprecisa “blå” toner i gruppspelet. Håller på rent spel! Vi tränar på gehör, inga notblad prasslar. Men ack ack! Ibland kan ingen av oss komma på hur en låt vi vill spela går. Då rycker Karin Ohlsén in som räddande ängel. Hon är vår arkivarie, och har systematiskt skrivit ner den version av gamla låtar, som under åren blivit gängse, och hon har alltid noter med.

Så kommer Olle, vår guru, som axlat ledarmanteln efter far, storspelmannen och tidigare frontfiguren i laget, Erik Moraeus. Glatt svärjande, inspirerande, förmanande berömmer han oss. Olle styr oss viljestarkt mot bästa möjliga resultat, just nu en skivinspelning. Spännande!

Ordning föds ur kaos. Men hur i all sin dar ska plötsligt ett 25-tal stimmiga personligheter, som trimmats av så olika ledare, kunna spela enhetligt och bra, som lag? En förklaring är väl den totala blandningen av proffs och amatörer. Proffsens tolerans och hjälpsamhet liksom amatörernas iver oljar och sätter snurr på maskineriet. Och vi trivs med att träna på olika sätt olika kvällar, det ger omväxling. Nervositet, prestigekamp och gruff finns inte på kartan! Förhoppningsvis förmedlas den avslappnat goda stämningen via spelet till åhörarna, när resultatet från våra tisdagskvällar ska avlyssnas. Vår repertoar är stor. Stommen är äldre låtar från Orsa, men också många från andra Dalasocknar. Nykompositioner uppmuntras.

Kan det vara roligt att träna så här, tisdag efter tisdag, år ut och år in? Ja, varför inte, om man är speltokig, gillar den här sortens umgängesliv och är tacksam för gemenskapen i musiken. När vi efter veckans tisdagsträning myllrar ut från Hembygdsgården efter ansträngningen och en kopp kaffe känner vi oss uppiggade. Batterierna är laddade för en ny vecka. “Musik gör glädjen mera glädjerik”.

Text: Gertrud Granholm