Under en spelmansstämma på Skeriol i Mora 1942 kläcktes idén om en sammanslutning av Dalarnas spelmän. En arbetsgrupp bestående av Knis Karl Aronsson, Janne Romson och Gössa Anders Andersson tillsattes. Stadgeförslag utarbetades och Dalarnas Spelmansförbund bildades formellt vid nästkommande spelmansstämma på Skeriol i Mora den 8 augusti 1943. Den första styrelsen bestod av en imponerande samling spelmän och andra kulturpersonligheter, nämligen Evert Åhs, Gössa Anders Andersson, Knis Karl Aronsson (ordf), Olof Tillman d ä, och Janne Romsson. Suppleanter var Einar Britt, Gössa Anders Andersson d y, Petters Erik Eriksson och Ingvar Norman. Årsavgiften bestämdes till 2:50 kr.
Länge var den som personifierade Dalarnas Spelmansförbund, dess förste ordförande, leksingen Knis Karl Aronsson (1913-1980). Han blev förbundets ordförande 1943, 29 år gammal, och höll sedan ordförandeklubban till sin död 1980. Knis Karl blev sedermera också ordförande i Sveriges Spelmäns Riksförbund som bildades 1948. Knis Karl ägnade sitt liv åt Dalarnas folkliga musikarv. Han var en organisatorisk talang och lyckades sprida kunskap med sitt inspirerande spel och förmåga att levandegöra låtarna och traditionen med sitt tal.
Efter Knis Karl tog Erik Moraeus (1920-1989), Orsa, över som ordförande. Han hade dock suttit i förbundets styrelse sedan 1945. Erik Moraeus hävdade med tyngd spelmansförbundets intressen, både i ord och ton. Hans lugna och stadiga väsen gjorde honom till en pålitlig talesman för Orsas och Dalarnas spelmän. Näste ordförande blev Lars Jobs, Leksand, som framgångsrikt ledde Dalarnas spelmän under en expansiv tid fram till 2010 då Pontus Selderman, Falun, tog över ordförandeskapet.
Länge var den som personifierade Dalarnas Spelmansförbund, dess förste ordförande, leksingen Knis Karl Aronsson (1913-1980). Han blev förbundets ordförande 1943, 29 år gammal, och höll sedan ordförandeklubban till sin död 1980. Knis Karl blev sedermera också ordförande i Sveriges Spelmäns Riksförbund som bildades 1948. Knis Karl ägnade sitt liv åt Dalarnas folkliga musikarv. Han var en organisatorisk talang och lyckades sprida kunskap med sitt inspirerande spel och förmåga att levandegöra låtarna och traditionen med sitt tal.
Efter Knis Karl tog Erik Moraeus (1920-1989), Orsa, över som ordförande. Han hade dock suttit i förbundets styrelse sedan 1945. Erik Moraeus hävdade med tyngd spelmansförbundets intressen, både i ord och ton. Hans lugna och stadiga väsen gjorde honom till en pålitlig talesman för Orsas och Dalarnas spelmän. Näste ordförande blev Lars Jobs, Leksand, som framgångsrikt ledde Dalarnas spelmän under en expansiv tid fram till 2010 då Pontus Selderman, Falun, tog över ordförandeskapet.
Sedan start 1943 har verksamheten varit inriktad på att stärka samhörigheten mellan medlemmarna och inspirera till fortsatt spel, arrangera spelmansstämmor och kurser i folkmusik samt i övrigt bevaka Dalarnas spelmäns intressen och sprida kunskap om Dalarnas folkliga arv.
Från början stod förbundet för i stort sett all organiserad folkmusikalisk verksamhet i Dalarna, och Sverige i övrigt för den delen. Spelmansstämmorna i Malung 1948, på Rommehed 1949 och Ludvika 1952 var viktiga manifestationer. I dag organiseras huvuddelen av de musikaliska aktiviteterna i de lokala spelmanslagen och andra organisationer, och Dalarnas Spelmansförbund har blivit en paraplyorganisation med ett övergripande ansvar.
Från början stod förbundet för i stort sett all organiserad folkmusikalisk verksamhet i Dalarna, och Sverige i övrigt för den delen. Spelmansstämmorna i Malung 1948, på Rommehed 1949 och Ludvika 1952 var viktiga manifestationer. I dag organiseras huvuddelen av de musikaliska aktiviteterna i de lokala spelmanslagen och andra organisationer, och Dalarnas Spelmansförbund har blivit en paraplyorganisation med ett övergripande ansvar.