Tack och lov, Jonny!

Tack och lov, Jonny!

"Jag är ärlig, när jag säger att jag är tacksam gentemot Erik Moraeus. Jag känner den största tacksamhet och det är på fullt allvar", säger Jonny Soling när han berättar om hur en av Orsas stora folkmusikprofiler försökte få honom att inse att det inte var någon idé att börja spela folkmusik.

Maud Granberg och Hans Bohm porträtterar årets Knis Karl stipendiat Jonny Soling.

Read More

Fångat med mobilen: Glimtar av guld

Fångat med mobilen: Glimtar av guld

I somras, i samband med Zornmärkesuppspelningarna i Mora, fick Dalarna ytterligare två guldspelmän. De är de senaste att ta emot Zornmärket i guld som tilldelas synnerligen framstående traditionsbärare och av många ses som den finaste utmärkelse en spelman kan få. Den 15 januari fick nära ett tjog spelmän chansen att höra mer av Anders och Leif när de lärde ut musik från Rättvik och Orsa. Lars Moberg hade med sig sin mobil och förevigade några ögonblick från kursens avslutande samspel.

Read More

Brev från en dragspelman

Brev från en dragspelman

Vilka musikinstrument som hör till spelmansmiljön är en fråga som lever så länge som det finns regler och åsikter som skiljer ut vilka instrument som passar för folkmusik. Ett exempel där detta blir tydligt är uppspelningarna för Zornmärket där det finns definierade gränser för vilka instrument som ryms i den musik som Anders Zorn ville främja och bevara. Bertil Skeri ställer sig i följande text frågan om tiden snart är inne att välkomna det kromatiska dragspelet att spela upp för märke.

Read More

Bingsjöstämman närmar sig 50-års jubileum

Bingsjöstämman närmar sig 50-års jubileum

Den "nya" Bingsjöstämman börjar få några år på nacken och ett samtal runt fikabordet mellan Jonas Holmén, Lars Jobs, Per Gudmundson och Johan Nylander utmynnade i denna artikel om Bingsjöstämmans organisation och tankarna som låg till grund för vad stämman har blivit. Följ med på en tillbakablick till tiden då den nuvarande stämmans organisation tog form.

Read More

Från Måstäpp till Spotify!

Som ett led i vår devis ”väcka liv i, bevara och utveckla” är vi stolta över att vår jubileums skiva ”Avtryck” nu finns utgiven digitalt på Spotify, Deezer, Google play och Itunes. Lagom till stämmosommaren tar fart kan man njuta digitalt av nya och gamla låtar, öva inför allspelslåtar och få inspiration i sitt eget musicerande!

Ordförande Pontus Selderman skriver:

”Dalarnas Spelmansförbund bildades på en spelmansstämma i Mora den 8 augusti 1943. Den första styrelsen bestod av en imponerande samling spelmän och andra kulturpersonligheter, Ewert Åhs, Gössa Anders Andersson, Olof Tillman d ä, Janne Romson och Knis Karl Aronsson.

Tänk er nu in i möjligheten att den första styrelsen hade fått ett exemplar av denna skiva och kunnat ta del av innehållet. Några kanske hade haft synpunkter på att låtarna förändrats en aning under åren, men vi är övertygade om att de överlag hade varit oerhört imponerade, stolta och glada. Imponerade över den bredd och mångfald dalaspelmännen kan visa upp, glada för att så många unga spelmän kan föra musiken vidare till nästa generation.

När Dalarnas Spelmansförbund firar 70 år med utgivandet av den här skivan, är det med stolthet vi fortsätter lämna Avtryck i musikhistorien och fortsätter verka för spelmansförbundets viktigaste mål att bevara och utveckla folkmusiken!"

 Bland solisterna på skivan kan nämnas:

Ida Täpp, Jenny Täpp, Jenny Bergman, Pers-Hans Olsson, Bertil Skeri, Per Gudmundsson, Anders Nygårds, Ola Bäckström, Elisabeth Lagergren, Anders Jacobsson, Agneta Stolpe, Malin Foxdal, Emma Lagerberg, Anders Almlöf,  KungsLevi Nilsson, Tommy Gjers, Alm Nils Ersson, Ellinor Fritz, Lars Nordin, Sara Persson,  Jonas Hjamarsson, Anna Axelsson-Frisk, Anders Bjernulf, Lars-Gunnar Björklund.

Bland lagen hör vi:

Avesta Spelmanslag, Korsmora Spelmanslag, Äppelbo Spelmanslag, Gagnef Spelmanslag, Mora Spelmanslag, Falu Spelmanslag, Stora Tuna Spelmanslag, Aspeboda Spelmanslag, Rättviks Spelmanslag, Orsa Spelmanslag, Leksands Spelmanslag, Nås/Floda/Järna Spelmanslag och Malungs Spelmanslag

Det var på Måstäpp utanför Mora allt började när Anders Zorn initierade den första spelmanstävlingen 1906. I år firar vi 110 år med en dignande vecka av konserter, stämmor och dansspelningar 1-10 juli i Mora med omnejd. Veckan toppas med Zorns riksspelmansstämma på Gammelgården i Mora den 9 juli. Många av solisterna och spelmanslagen från skivan ”Avtryck” kan man höra under veckan!

Se närmare program under kalendariet.

Täpp Erik Andersson-Sturspilman frå Norä

Täpp Erik Andersson.jpg

Ållt morfok som spilå folkmusik a nån gång ärt tålås um Täpp Erik Andersson frå Norä. An a lämna ättär si fler fin låtär såm spiläs å läräs åjt då ä e låtkursär runt um i landä. Uken annt ärt annås fin brudmarsch såm a spilå fram månng brudpar a altarä.

Norfok kålläd ä fö "upi Möre" dar Täpp Erik bodd min familjän sän, alldeles fe si sjovär upi skojen. Ä va jen lång trillveg upp däjt nidifrå gambäl Rättväjksvejän, just dan yresåjsi i Sturmöri stå idag.  Stugu står kvär dan än idag upå Täppgardn alldeles atta värmecentraln å Norrondälln. An livd 1872-1943 å va säkert jän duktin spilman. 1908 då Zorn ställäd til min spilmansstämma åjtå Sandändjär fick an del 2a pris min Sparf Anders frå Rättväjk å Jonas Hedin frå Boda. Hjort Anders Olsson som vann, fick 50 kr å däm som fick del andrapris fick vesäjnä 20 kr åv Zorn.

I Nils Anderssonås uppteckningär "Svenska Låtar" a an skriva um Täpp Erik att an va född 16 december 1872 i Norä å att an byrdå spilå fiol då an va tolv år gåmål.  Mor annås va musikalisk å sjungäd i kringäst gambäl låtär, å frå ännä a an tydligen fått i arv sätt musikalisk påbrå, då far onums, enligt Täpp Erik, vant nå intresserad åv musik å kund innt älld spilå nå instrument.  Täpp Erik va ofta näst jän musikkunnun grannä som add djort si jän fiol sjov, å läred si jän del låtär åv onum. Nils Andersson tecknäd nid fjortå låtär frå Täpp Erik i december 1906. Däm låtär såm flest spilmän kännas vid idag e Täpp Eriks brudmarsch, "Ig å pädär" å Mora långdans.

Kortä e knäppa i Nödärbjär å väjsär Täpp Erik å kelindje onums, Kerstin Bodin atta fäbustugu dämmås. Kortä fick i lån åv Täpp Mats som Erik va farfar a. Täpp Erikås fiol amnäd näst jän ällär sturspilman i släkti, John Collin som e dotterson a Täpp Erik. An spilär dragspil, men spiläd fiol og i yngär år, så ä vart naturli att an fick ta yvyr fioln ättär morfa sän.

Fioln e je fabrikskopia åv jen Stradivariusmodell. Um man kikär ini fioln kan man sjå att ä står "Antonius Stradiuarius Cremonenfis Factiebat Anno 1729". Ä sir åjt som ä a spilås mång låtär å an fioln.

Skeri Bertil - Dragspelman

Och så tar vi en översättning:

Alla morabor som spelar folkmusik har någon gång hört talas om Täpp Erik Andersson från Noret. Han har lämnat efter sig ett flertal fina låtar som spelas och lärs ut på låtkurser runt om i landet. Vem har inte hört hans fina brudmarsch som har spelat fram många brudpar till altaret.

Noretbor kallade det för "Möre" (myren) där Täpp Erik bodde med sin familj, alldeles för sig själva uppe i skogen. Det gick en lång kärrväg upp dit från gamla Rättviksvägen precis där hyreshusen i Stormyren ligger idag. Huset står kvar där än idag på Täppgården alldeles bredvid värmecentralen och Noretrondellen. Han levde 1872-1943 och var säkert en duktig spelman. 1908 då Zorn ställde till med spelmansstämma på Sandängarna fick han dela 2a priset med Sparf Anders från Rättvik och Jonas Hedin från Boda.  Hjort Anders Olsson som vann, fick 50 kr och de som fick 2a pris fick varsina 20 kr av Zorn.

I Nils Anderssons uppteckningär "Svenska Låtar" har han skrivit om Täpp Erik att han var född den 16 december 1872 i Noret och att han började spela fiol då han var tolv år gammal.  Hans mor var musikalisk och sjöng ofta gamla låtar, och från henne hade han tydligen fått ärva sitt musikaliska påbrå, då hans far,  enligt Täpp Erik, inte alls var intresserad av musik och kunde inte heller spela något instrument. Täpp Erik var ofta hemma hos en musikkunnig granne som hade tillverkat sin egen fiol, och lärde sig en del låtar av honom. Nils Andersson tecknade ned fjorton låtar från Täpp Erik i december 1906. De låtar som flest spilmän känner till idag är Täpp Eriks brudmarsch, "Ig å pädär" å Mora långdans.

Bilden på Täpp Erik och hans fru, Kerstin Bodin är tagen framför deras fäbodstuga i Norra Bomansberg. Bilden fick jag låna av Täpp Mats, som är barnbarn till Erik. Täpp Eriks fiol hamnade hos en annan storspelman i släkten, John Collin, vilken är dotterson till Erik.  Han spelar dragspel, men spelade även fiol i yngre år så det blev naturligt så att han fick ta över fiolen efter sin morfar.

Fiolen är en fabrikskopia åv en Stradivariusmodell. Om man kikar in i fiolen kan man läsa "Antonius Stradiuarius Cremonenfis Factiebat Anno 1729".  Det ser ut som det har spelats många låtar på den fiolen.